Rädd

Till en början tyckte jag att det var frustrerande att vänta på FET. Jag ville fortsätta direkt. Nu har den här mellanperioden sjunkt in och slutligen blivit ganska behaglig. Vi har varit i Italien och ska snart åka till fjällen. Jag tränar igen och ser fram emot våren. Men nu närmar det sig FET. Det gör mig rädd. Och smått förväntansfull. Jag vill inte tänka på det just nu utan skjuter undan tankarna så snart de kommer. Ibland.