Det har känts lite jobbigt att vara iväg från jobbet då och då i samband med ivf-andet. Min vanliga chef vet allt och är toppen. Min andra chef vet inget och jag anar att han undrar över att jag har varit ledig vid några tillfällen. Han har kommit med några jobbiga pikar också. Jag tror att han tror att jag är gravid. Det är ju det jag inte är.
Igår mailade jag den andra chefen och sa att jag ska på ivf-behandling på måndag. Jag hade faktiskt väntat mig att han skulle höra av sig och säga något snällt, kanske till och med be om ursäkt för kommentarerna. Men han har inte hört av sig. Jag är besviken. Och förvånad. Han brukar vara bra. Kanske har han inte sett mailet.
Framför allt känns det skönt att jag har sagt som det är. Om han mot förmodan skulle reagera negativt på något sätt är han en knäppis, inget jag kan göra något åt. Jag har gjort mitt och behöver inte tänka mer på det. Nu släpper jag det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar